lördag 29 september 2012

212. Sov mej oändlig

JAG, JESPER & WILMA
BERLIN, 7 AUGUSTI 2012

SÄNG OCH SÄNG

Innan jag fick ont om tid läste jag många dikter av Göran Sonnevi. Han är jättebra.

fredag 17 augusti 2012

211. Där din frihet leker med andra


SOM ALLT SOM RÖR SEJ

Jag kan inleda detta inlägg på så många sätt.

Klockan är strax över 22. Jag ska snart laga mat för de kommande dagarna. Jag tänker klippa ut artiklar ur tidningar innan jag går och lägger mej. Jag borde inte gå till sängs senare än 23 ikväll. Jag måste färdigställa en tenta i Teorier om lärande och individens utveckling innan den tredje september. Förlängda leenden via repeterade bilder. Sönderklippta solnedgångar som strålar mot ett ansikte utan ögon. Det känns inte roligt längre. Jag har nog lyckats möblera in mej längst bak i rummet igen. Jag ser inte själva dörren, men dörrkarmen täcker hela horisonten.
Jag saknar.

Jag kunde ha inlett detta inlägg med nästan vadsomhelst. Kanske något om ett djur.

torsdag 28 juni 2012

210. Artificiell sand

BREV FRÅN EN KOLOSS

Vi har bosatt oss i ett gigantisk, urgröpt stenblock fyrtiotvå dagars vandring in i öknen. Vi äter bär och dricker stenkoda. Det räcker för tillfället. Var nionde dag drar en storm förbi. Då stannar vi under väven tills ljuset kommer tillbaka. Då vet vi att stormen är borta.
Varje dag tar vi oss upp till toppen av kolossen och väntar på Gomba. Vi underhåller oss med att kika efter vandrare. Hittills har vi inte sett någon.

[...]

Hon stod framför mej med artificiell sand mellan tårna, innanför kläderna. Ljus kom.

fredag 20 januari 2012

209. Mina

NATURHISTORISKA RIKSMUSEET

SKENHEM


Vi minns inte kvällens händelseförloppet i detalj, men vi träffades på Grafikskolans rymdfest den andra december. Jag var klädd i min rymddräkt.

DET MÖRKER SOM IMITERAR LJUSET

Det går ganska bra i skolan. Vårterminen började i måndags. Det är inspirerande att ha seminarier i lokaler i närheten av Naturhistoriska riksmuseet. På vägen till Institutionen för pedagogik och didaktik passerar vi de stora tegelbyggnaderna som kronas av den stora kupolen i mitten av huvudbyggnaden. Jag blir däremot enormt frustrerad över att se de andra kursdeltagarnas brist på engagemang. Jag genomför mina studier med mina framtida elever i åtanke. Noggrannheten hänger jag mej åt av hänsyn till dem.

TELESKOPET PÅ FYSIKUM

TIDSENERGI


Igår var jag, Wilma och Josefina på Från kvarkar till svarta hål på Fysikum. Det var en helt fantastisk kväll. Först samlades alla deltagare i Oskar Kleins auditorium där Magnus Axelsson presenterade kvällens program. Sedan valde vi att gå på Joels föredrag som bland annat tog upp att man kan beräkna en galax vikt genom att titta på dess rotationhastighet. Vi gick sedan vidare till Emmas föredrag som jag tror kallades Den magiska kvarkvärlden. Hon berättade bland annat om hur det går till när vågor reflekteras och transmitteras. Därefter var det matdags och det bjöds på soppor, bröd och drycker. Det kändes nästan oförtjänt bra att få sätta sej i matsalen och äta och dricka utan att behöva betala. Efter maten väntade vi ivrigt på att få gå upp till teleskopet. Dessvärre hann vi inte gå dit innan fysikshowen, men vi fick följa med dit upp efteråt.
Fysikshowen bestod av två experiment: det enda skulle illustrera en kärnreaktor och det andra synliggjorde ljudvågor genom eld och gas. Eftersom ingen gjorde anspråk på att vara den frivilliga ur publiken så anmälde jag mej till uppgiften att kasta tennisbollen i glaskuben. Pingisbollar flög upp i luften. Eldexperimentet var ballare.
När fysikshowen var över bjöds det på chips, godis och dryck i entrén. Därifrån gick vi sedan upp till Sveriges största fungerande optiska teleskop.

GENOM GALLOS ÖGON

När jag och Wilma kom hem behövde våra kroppar inte omedelbar vila, så vi såg Buffalo '66. Jag tror att det var tredje gången jag såg den. Den här gången insåg jag verkligen vilket fint hantverk den är. Manuset är riktigt skickligt, fotografiet är vackert, skådespelarprestationerna är klanderfria, musiken är välvald.

OSYNLIGA SÅR

Jag har börjat lyssna mej igenom Pitchforks lista över de 50 bästa albumen 2011. Hittills har jag bekantat mej med de för mej okända Colin Stetson, Kurt Vile, Oneohtrix Point Never och Toro y Moi. Att lyssna sej igenom årsbästalistor kan vara en god metod att finna ny bra musik.

tisdag 13 december 2011

208. Skuggbytaren

BYTER SKUGGOR

Jag drömde nyss att jag var en ung man som satt i en buss med sin pappas huvud i händerna. Pappans huvud pratade med sonen. Han berättade att han dödat människor och att det var därför de nu var där de var. Jag tror att pappan ville att sonen skulle mörda någon på bussen.