måndag 16 maj 2011

196. Evigheternas pussar

Jag punkterade min vänstra lunga i lördags. Förmodligen skedde det när jag möblerade om rummet med Zackies banankartonger. Dom syns till höger i bild. Dom är fyra.

Höger underarm

Jag satt i mitt rum när jag plötsligt fick svårt att andas. Det gjorde ont att ta djupa andetag. Jag fick inte tillbörligt med luft. Jag gick runt i lägenheten en stund och sträckte på mej, men det blev bara värre. Jag hängde mej en stund i hävstången, men det hjälpte inte. Jag ringde mams och hon och Johan kom över och skjutsade mej till Nacka Närakut där jag förklarade situationen för sjuksköterskorna som i sin tur förklarade för mej att röntgenavdelningen hade stängt för dagen, så vi fick åka vidare till SÖS.
På SÖS fick jag sitta i Väntrum B en stund. Sen fick jag träffa två sköterskor som gjorde en snabb undersökning. Dom gav mej ett identifikationsband och fyllde tre små rör med mitt blod. Sen fick jag en brits och ett litet semirum.
Från britsen hade jag en bra utsikt. Jag hade väldigt ont i bröstet och tog lätta andetag för att minska smärtan, men det var ganska mysigt att sitta där i bristen och se människor gå förbi eller ligga i britsar i rummen på motsatt sida av korridoren.
Efter ett tag kom en sjuksköterska och hämtade mej. Jag sade att jag kunde gå själv, men hon ville hellre skjutsa mej, vilket var riktigt härligt! Jag sträckte handen mot taket och ropade “wohoo!” när hon satte iväg nedför korridoren och hon ropade som mitt eko samma sak strax därefter. Det var en trevligt sjuksköterska. Hon förde mej till röntgenavdelningen. Där fick jag klä av mej och stå i konstiga ställningar och röntgas.
Sen kördes jag tillbaka av mams. En lång väntan följde. Under tiden placerades en mycket gammal kvinna i ett av rummen på motsatta sidan av korridoren. Sjukhuslinnet som hon hade på sej var på glänt så jag såg hennes bröst. Det var det äldsta bröstet jag sett.

Utsikten från britsen

När hålet i lungsäcken är 4 mm eller mindre så klarar kroppen själv av att läka punkteringen. Om hålet däremot är större så måste man dränera lungan. Läkaren kom och berättade att hålet i min lungsäck var 4 mm. Han berättade också att jag inte får flyga på en månad, inte lyfta tunga saker och anstränga andningen för mycket. Det som var mest överraskande att höra var att jag aldrig får dyka med syrgastuber. Mina lungor skulle inte klara av det.
Jag ska röntgas igen inom några dagar. Om hålet inte blivit större så slipper jag det förmodligen något obehagliga ingreppet. Läkaren föreslog att jag skulle höra med lungavdelningen om jag uppnått kvoten för antalet punkteringar. Vid upprepade fall limmas tydligen lungsäcken eller lungsäckarna ihop.

Identifikationsband

När jag gick därifrån så passerade jag den där äldre kvinnan. Hon hade blivit flyttad ut till korridoren igen. Hon log och vinkade till mej när jag gick hem.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar