jag åker buss minst 5 dagar i veckan. vid avstigning sker det inte sällan att någon struntar i blixtlåsprincipen för egen vinning. genom att göra på det viset så förstör dom själva principen. varannan människa från vardera håll får gå ut. ett, två. ett, två. enkelt. men det är alltid någon som inte förstår & tränger sej.
igår var jag på maryams & shidas kalas i bergshamra. det var många trevliga prickar. tidigare ikväll var jag på inflyttningsfest hos britta & josefin(e). jag kände ingen av dom. julia bjöd med mej dit. det var helt okej. jag insåg efter dessa två kvällar att jag ska släppa mitt nykterhetslöfte.
jag tittade i the waste land & vill ännu inte kalla mej för poet.
taskigast är väl ändå när busschaufförerna är idioter. min kompis fick inte åka med för att det var "för fullt". vid nästa hållplats tog hon på jättemånga, trots att ingen gått av. bra där!
SvaraRaderajag minns en vinterkväll. bussen stannade till vid en hållplats där en kvinna stod. hon släpade upp sina väskor & påsar på bussen. chauffören frågade efter busskort eller remsa & hon började leta i sin handväska & i sina fickor, men hon hittade det inte. han skickade ut henne igen. det måste varit en av dom kallaste kvällarna på året. & det var säkert minst 10 minuter till nästa buss.
SvaraRaderavid sådana tillfällen tycker jag att medkänslan bör vinna över arbetsmoralen.