160. fågeln som jagade himlen

science fiction & dålig poesi.

jag testade mej för klamydia & HIV idag. med mej till mottagningen hade jag Begravning av ett badkar av Magnus Ödmark. jag minns inte vem som gav mej boken, men jag vet att den var en gåva från någon. hursomhelst hann jag läsa hela boken i väntan på att få möta barnmorskan. jag önskar att jag hade tagit med mej en annan bok, för trots att jag fann ett dussin saker värda att skriva ner så var resten av texten riktigt unken. som om detta inte vore nog finns det längst bak i boken ett foto på Ödmark där han sitter i en stol & röker. på vänster sida om honom står ett skrivbord med en skrivmaskin på, på höger sida står ett klippbord. han är klädd i svart. det verkar onekligen som att han klätt sig i en roll som han långt ifrån är vuxen. han var dessutom 36 år gammal när boken kom ut. skäms!
jag rekommenderar ingen att läsa Begravning av ett badkar.

i förrgår åkte jag hem till Zacharias i Huvudsta. vi satte oss på balkongen & han läste Le Père Goriot av Honoré de Balzac & La Métaphysique des mæurs av Immanuel Kant medan jag läste Humanoidupproret av Olof Möller. senare såg vi Metropia (Tarik Saleh, 2009), som inte alls var särskilt bra, även om den stundvis bjöd på fina & intressanta bilder. efter filmen sov vi.
någon gång under förmiddagen läste jag ut Humanoidupproret. den är del 2 av 29 i Jaktrymdskepp X12-serien. jag kommer med all säkerhet inte att läsa dom alla. många delar av boken var skrattretande (huvudkaraktären heter Tim Timmer), men tack vare genren fanns där också mycket intressant. jag inhämtade många idéer till mitt epos under läsningen.