en idé infann sej nyss.
en gudom har en metallögla & bor invid en oljesjö. gudomen går ned till sjön & fångar upp olja med öglan & blåser sen en stor bubbla som flyger iväg likt ett svävande svart ägg. efter en stund spricker bubblan, men inuti fanns en bevingad varelse som nu slår vingarna i luften för första gången. det är en mäktig svart fågel. den flög senare över ett land där befolkningen blev förskräckt & väpnade män sköt ner fågeln i en sjö av olja. gudomen kommer dit & blåser fågeln till liv igen. senare blir denna fågel förälskad i fenix. det blir en omöjlig kärlek, för varje gång de vidrör varandra fattar fågeln eld & dör. likt förbannat fortsätter fågeln att uppsöka fenix, alternativt ses alltid flyga i närheten av sin älskade, men alltid på säkert avstånd. platoniskt, evigt.
fågeln skulle kunna stiga av sej själv, som en bubbla ur oljesjön, utan gudomens assistans. fågeln skulle också kunna, liksom naturtillgången olja, gå upp i rök & försvinna, för att efter årmiljoner återvända.
en gudom har en metallögla & bor invid en oljesjö. gudomen går ned till sjön & fångar upp olja med öglan & blåser sen en stor bubbla som flyger iväg likt ett svävande svart ägg. efter en stund spricker bubblan, men inuti fanns en bevingad varelse som nu slår vingarna i luften för första gången. det är en mäktig svart fågel. den flög senare över ett land där befolkningen blev förskräckt & väpnade män sköt ner fågeln i en sjö av olja. gudomen kommer dit & blåser fågeln till liv igen. senare blir denna fågel förälskad i fenix. det blir en omöjlig kärlek, för varje gång de vidrör varandra fattar fågeln eld & dör. likt förbannat fortsätter fågeln att uppsöka fenix, alternativt ses alltid flyga i närheten av sin älskade, men alltid på säkert avstånd. platoniskt, evigt.
fågeln skulle kunna stiga av sej själv, som en bubbla ur oljesjön, utan gudomens assistans. fågeln skulle också kunna, liksom naturtillgången olja, gå upp i rök & försvinna, för att efter årmiljoner återvända.
Fint skrivet. Homeros 2010.
SvaraRadera